BCCAP000000000000133ELEC

SOLEMNE 256 soso SOLEMNE, id. MANAMAGAS. MAGAS. SOLERAS, soleras; madera para so– leras. SOLISITA, solicitar. MAMAISEN. MA– ÑOYO. MANEPOG, AÑOG. SOLO, id. llfAISA. (Mato na. maisa: llegó él sólo). SOLTERO, SOLTERA, SOLTERITA. Véase SOTTERO, &. SOMALOMA, barbullar, hablar atro– pelladamente. SALOMA. SOMNAG, rayos del sol; candor, res– plandor del sol; haberlo. Fehman na somna.g : solazo. Bttla somnag : dia espléndido. Anae sumomnag: cuando pegaba el sol. Gos somnag: fuerte resol. SON, son; sonido. (Gine1ígoñg i kan– pana.: Bineñgbe1íg i gitarra: el so– nido vibratorio de la guitarra. DAN– DAN. TALAGTAG. KALASKAS. KINA– TE. INAGAÑG. PINALAÑG PAÑG, &) . 1 Soso, insípido. MATAl'A.J.'IG. SONIDO, id. SONABAS, sonajas. SOÑG, hállase en SOÑGSOÑG, LUSOÑG, AGSOÑG, ASOÑG. SO~GGA, que luego arde y se quema. SOÑOOE. SOÑGGE (sunog-e), encender, que– mar; hacer arder; carbonizar. Mar 1íoñgge kandet: encender velas. Anae masesen-soñgge-ha yuhe: cuando se quemaba, o consumía del todo; cuando era holocausto. Soñg– ge nu i maipe na lulog: cauterizar. 1 inakanñiha mañoñoñgge /calan guafe: su mordedura quemaba como el fuego. SOÑGGIYE, para otro. Soñggiye da1íges si San Antonio: ofrecer a San Antonio una vela encendida. Ti ya1ía ma?i.oñggiye: no le gusta andar encendiendo por otros. SísoÑGGE, que quema; incendiario; abrasador. Un mañglo sisoñgge mi– naipeña: un viento sofocante y abrasador. Hita utafan-sisoñgge: seremos incendiarios. Ti sisoñgge: no quema, no puede quemar, o arder. SOÑGGIYON, combustible, inflamable. GUSE HANON. GUSE MAÑILA. ÁNSOÑGGE, lo quemado; los .restos; pábilo, la parte carbonizada. SO~GSO~G, población; lugar, aldea. Gi smi.gsoñg: aldeano. Hues i señg– soñg: juez inferior. Magas soiig– soñg: ciudad. SOÑGSOÑG, tapón; taponar. So1íg– soñg i nifen: empastar el diente. Señgsoñg i pachotmiyo: cerrad la boca con pañuelo, o con la mano. SOÑGTE, meter bulla, zurriar, zurrir, sonar bronca y confusamente. Cha– miyo sumosoñgte i gima: no metais tanta bulla en casa. Senlahyan na. taotao hasoso1ígte gue: una gran muchedumbre metía bulla en su de– rredor. Hasosoñgte siha: les me– tia mucho ruido y molestaba. MA.J.'IOÑGTE, meter bulla. SINESOÑG1'E (Será SOSOÑGTE el radi– cal?), bulla, &. 1 sineso1ígte haso– soñgte todo i gima: aquel ruido de– sapacible llenaba toda la casa. SOPAS, sopa. SINIMAI PAN. SOPLA, soplar. GUAIFE. HARA. GOHA. SOPLAIHqN, hacer de soplón, soplar, acusar, rmputar falso testimonio. ' SOGNE. FAISEGNANE. HOGSE. SOPO, hisopo. SOROHO, cerrojo; echarlo en puerta, &. TRAÑGKA. KATSA. SORTEA, sortear. SOSO, descarnar el coco por pedazos; hacer copra. 1 Instrumento con que se descarna el coco. 1 Otro instru– mento con que se labran canoas. P01ra masoso: para hacerlo copra. Soso i nt'yog: .Jt'uso i talisai: Puta i pahgo: Pulakis i chada. SosÚE, para quien. I multa boi-huso– sue: voy a hacer copra para pagar la multa. Sosue i babue: Sosue i mafwina, &. SrNESO, copra. (De soso procede sr– NESO, copra; y de SUSO sale SINISO, brote, vástago. Jamás confunden las dos palabras, lo cual prueba que es un mito eso que decimos que no se diferencian la E y la 1 en cha– morro). MAÑOSO, hacer copra. MANMAÑO– ÑOSO, los que la trabajan. SOSO, carraspear, toser para limpiar la garganta. Boi-husoso naya ya

RkJQdWJsaXNoZXIy NDA3MTIz